Kött och blod.
”Jag vill se klubban precis i linje med underarmen i position p2 på alla mina elever” är ett exempel på ett uttryck som vissa tränare kan säga, dvs att dom söker en specifik position i svingen oavsett vilken elev som står framför dom.
Det är inte alls fel att söka en lösning eller en specifik position i svingen som är mer upprepningsbar än någon annan position men personligen så rör jag mig mer från det. Jag blir mer och mer influerad av ovanstående bild över hur olika svingar det finns bland vår världselit och inser i större uträckning att vi instruerar människor och inte robotar.
Vi människor har olika anatomiska förutsättningar vilket gör det omöjligt för oss att svinga likadant. En människa klarar av att anpassa sig till sina anatomiska förutsättningar alldeles ypperligt, det gör inte en robot. En robot skulle aldrig klara sig om bollplaceringen flyttades från en punkt till en annan och då blir bollplaceringen extremt viktigt.
Vi människor placerar vår kropp till bollen olika varje gång vi ska slå (det är osannolikt att vi ställer oss exakt likadant från slag till slag) och lyckas träffa bollen bra ändå. Vi slår sällan från samma läge utan vi slår från olika underlag, olika lutningar, olika vindar och med olika syften med våra slag. Det gör att vår kontext som vi agerar är väldigt föränderlig och inte alls perfekt, vi kan därmed inte träna på att hitta perfekt.
Det är ibland anmärkningsvärt vilket fokus medelgolfare har på att hitta exakt ”rätt” uppställning, bollplacering och jag börjar t.o.m. tror att den träningen förhindrar vår förmåga att slå golfbollen.
Ett talande exempel är om elever som slår mellanjärn flyttas från en förlåtande rangematta till en bestraffande fairwaybunker där dom då helt motsägelsefullt börjar pricka bollen mycket bättre. Hur kan det bli bättre bollträffar från ett svårare underlag?
Svaret på det är att det inte är en robot som slår utan en människa med ett undermedvetet nervsystem som anpassar sig.. En människa av kött och blod som tillåter sitt undermedvetna att anpassa sig skapar (vilket ofta är en duff i sanden innan) en mer direkt träff på bollen. Den förmågan är precis det som framtidens instruktion kommer inrikta sig på mer och mer.
För robotar är perfektion viktig men robotar spelar inte golf och golf handlar inte om perfektion. Golf handlar om anpassningar till det som inte är perfekt. Därför ska vi träna på att slå golfbollar med anpassning till det som inte är perfekt, spelet på golfbanan.
Min vinterträning kommer att inrikta sig mot denna typ av träning.
Med träning händer det!
