Jag har tänkt och tänkt på gästkrönikan...
Gästkrönikan som publicerades igår kan verka spartanskt vid första anblicken. Den är till stor del uppbyggd av "referat" och innehåller få meningar med Anders egna åsikter.
Jag kan faktiskt erkänna att jag uppfattade den som enkel första gången jag läste den. Sen läste jag om den på direkten. Sen läste jag den igen. Efter det det tänkte jag en hel del. Frågan är då om min spartanska uppfattning av krönikan består?
Svaret är ett bestämt nej. Jag gillar budskapet starkt. För mig handlar budskapet om något viktigt. Det handlar om personer som vågar ta en fysisk paus och tänka efter innan ett svar ges på en fråga.
Jag har träffat ett par personer som kan riktigt mycket om sitt gebit. Personer som både har pluggat och samlat på sig arbetslivserfarenhet. Dom har jag ibland bombat med frågor. Och ibland blir jag hemskt besviken när dom svarar att dom inte vet svaret på en tillsynes enkel fråga. Men dom tänker efter och förstår att det inte är endast en väg till Rom. Det är storhet.
Ju mer man vet så vet man hur mycket man faktiskt inte vet.
Jag ska inte säga att jag vet. Då gör jag fel. Men jag har varit nyfiken på dom instruktörer jag har fått arbeta med. Alla instruktörer har tydliga brister och tydliga styrkor. Så har även denna instruktör.
Det jag vill belysa med denna instruktör är något som jag uppfattar som en kompetens på hög nivå, elitnivå kanske. Den här instruktören har jag rätt att uttala mig om. Jag har sett personen gett massor med lektioner och kurser.
Den här instruktören är grymt bra på att säga lagom mängd information. Han är enligt mig, med den kunskap jag har i nuläget (observera det)!, riktigt vass på att välja ut en eller två saker i elevens teknik och arbeta med det. Han kan dessutom hålla sig till dessa två teknikförbättringar utan att säga för mycket. Ibland kan eleven kanske till och med söka mer under lektioner med denna instruktör. Men han håller sig till planen och förankar det han tidigare har sagt utan att blanda in tusen saker till.
Jag tror starkt att den här instruktören har haft denna kompetens som sin hjärtesak. Det vågar jag betta på.
Kul att han läser bloggen och följer den. Niklas Dahlgren heter han.
På fredag ska vi diskutera bollflyktslagar. Han och jag. Då ska jag inte tro att jag vet. Då ska jag börja varje mening med : Jag tror att det kan vara så att....
Jag kan faktiskt erkänna att jag uppfattade den som enkel första gången jag läste den. Sen läste jag om den på direkten. Sen läste jag den igen. Efter det det tänkte jag en hel del. Frågan är då om min spartanska uppfattning av krönikan består?
Svaret är ett bestämt nej. Jag gillar budskapet starkt. För mig handlar budskapet om något viktigt. Det handlar om personer som vågar ta en fysisk paus och tänka efter innan ett svar ges på en fråga.
Jag har träffat ett par personer som kan riktigt mycket om sitt gebit. Personer som både har pluggat och samlat på sig arbetslivserfarenhet. Dom har jag ibland bombat med frågor. Och ibland blir jag hemskt besviken när dom svarar att dom inte vet svaret på en tillsynes enkel fråga. Men dom tänker efter och förstår att det inte är endast en väg till Rom. Det är storhet.
Ju mer man vet så vet man hur mycket man faktiskt inte vet.
Jag ska inte säga att jag vet. Då gör jag fel. Men jag har varit nyfiken på dom instruktörer jag har fått arbeta med. Alla instruktörer har tydliga brister och tydliga styrkor. Så har även denna instruktör.
Det jag vill belysa med denna instruktör är något som jag uppfattar som en kompetens på hög nivå, elitnivå kanske. Den här instruktören har jag rätt att uttala mig om. Jag har sett personen gett massor med lektioner och kurser.
Den här instruktören är grymt bra på att säga lagom mängd information. Han är enligt mig, med den kunskap jag har i nuläget (observera det)!, riktigt vass på att välja ut en eller två saker i elevens teknik och arbeta med det. Han kan dessutom hålla sig till dessa två teknikförbättringar utan att säga för mycket. Ibland kan eleven kanske till och med söka mer under lektioner med denna instruktör. Men han håller sig till planen och förankar det han tidigare har sagt utan att blanda in tusen saker till.
Jag tror starkt att den här instruktören har haft denna kompetens som sin hjärtesak. Det vågar jag betta på.
Kul att han läser bloggen och följer den. Niklas Dahlgren heter han.
På fredag ska vi diskutera bollflyktslagar. Han och jag. Då ska jag inte tro att jag vet. Då ska jag börja varje mening med : Jag tror att det kan vara så att....
