Stålebring Golf Academy

 

Idag hade jag en avstämmning med en tävlingsjunior och sa följande till honom : 

 

 

 

 

 

 

Efter mitt förra blogginlägg fick jag frågor om jag kunde exemplifiera hur en instruktion som eleven känner sig nöjd/glad/tillfreds med kunde vara fel och som jag uttryckte mig – rent kriminell. 

Här kommer ett exempel på just det. Det handlar om en elev som lider av socket/hälträffar. Precis alla amatörgolfare i hela världen löser det genom att ställa sig längre från bollen eftersom dom tycker att träffen är på klacken.  Det är en lösning som passar deras logik och intellekt men det är helt fel ur ett motoriskt synsätt.

Det är nämligen väldigt få spelare med socketproblematik som står för nära bollen och återigen – det blir en socket eftersom spelare träffar på hälen, inte för att spelaren står för nära. Det blir en socket för att spelaren lider av en ofrivillig utåtgående rörelse (från kroppen och balansproblem) och en effektiv lösning är oftast att stå väldigt nära bollen för att tvingas skapa balans undermedvetet och motoriskt.

När instruktionen att stå närmare bollen ges till en spelare mottas den oftast mycket illa och eleven blir illa till mods. Eleven förstår inte alls syftet och blir ännu mer ”rädd” för en socket och instruktionen går helt emot elevens logiska tänkande.  Eleven glömmer oftast bort att svingen är en motorisk utmaning och inte en intellektuell utmaning.

Jag är helt övertygad om att eleven skulle bli hur nöjd som helst om jag gav instruktionen att stå längre ifrån bollen trots att det är helt fel, kriminellt fel.  Därför behöver vi tränare uppmärksamma motoriska lösningar istället för logiska lösningar.

Att uppmärksamma motoriska lösningar kan vara vår tuffaste utmaning men tränare som antar utmaningen ska hyllas och uppmuntras av det största.  Lider du av en socketrädsla så finns det en otroligt bra övning att göra.  Ställ upp dig med en järnklubba fast mycket nära bollen och adressera bollen mitt på klubbladet. Försök sedan från den uppställning att göra en full sving så nära insidan av bollen som möjligt utan att träffa bollen. 9/10 spelare som testar detta träffar bollen fast dom siktar på marken så nära bollen som möjligt. Varsågod att träna på din motorik.

 

Med träning händer det.

Efter förra veckans träningsvecka är jag övertygad om att min instruktion genomgått en förändring senaste åren. Jag ser saker i mina elevers golf mer som orsak snarare än letar symptom. Jag hoppas och tror att instruktionen är bättre då vi arbetar med vad som faktiskt är orsaken till dåliga bollträffar och sneda slag. En ojämn bollträff med inslag av mycket toppade träffar beror inte på elevens bollplacering eller att eleven reser sig i baksvingen utan det beror på att eleven toppar bollen.

Jag tycker att exemplet med en toppad bollträff är jättebra för att belysa vad som är rätt och fel i en instruktion till eleven. Det är fel och nästintill kriminellt att påstå att bollplacering, uppställning eller en resning är orsaken till de toppade bollträffarna. Det går alldeles utmärkt att träffa bollen rent fastän man reser sig i baksvingen.  Det är livsfarligt att förmedla något annat än ”för lite kordinativ träning” som orsak till eleven som toppar bollen. När det väl är förmedlat kan man hjälpa eleven genom att ta bort försvårande saker som försvårar koordinationen såsom bollplacering, uppställning eller en resning.

Fler tränare borde skippa GUBBS som primärt och införa det som sekundärt och vara mer ärlig mot sina elever. Att bara jobba GUBBS (Grepp, Uppställning, Bollplacering, Balans och Sikte) är inte att vara ärlig mot eleven. När man vänder på turordningen, dvs att vänta med GUBBS gör att eleven blir oerhört kompetent.

Nu kommer vi det problem som kanske rentav endast kan lösas med ett paradigmskifte och det är att elever oftast gillar den felaktiga lösningen av ett svingproblem. Den lösning som löser svingproblemet på ett logiskt sätt men inte ett motoriskt sett. Det gör att när vi tränare försöker lösa problemet på ett rätt sätt så upplever många elever det som sämre initialt. Därför är det lätt att ge oärliga lektioner eftersom det gör eleven nöjd men bollflykten oförändrad.

Många elever nöjer sig med att lösa dålig koordination med att ändra bollplaceringen.

Med träning händer det.

 

 

Fokus på våra gruppträningar den här veckan är att eleverna ska gissa sina egna siffror efter sitt slag. Det går till så att man ska slå ett specifikt svingspår, en specifik attackvinkel eller bara gissa sin bladvinkel.

Det finns verkligen stora fördelar med att låta eleverna gissa och därmed verkligen känna efter hur det ska kännas. Vill man lära sig att svinga klubban exempelvis inifrån istället för utifrån så behöver man kunna känna hur det ska kännas att svinga klubban inifrån.

Det borde vara enklare för eleven att känna sitt svingspår efter slaget än innan slaget till en början. Det jag vill säga med det är att det är svårt att känna precis hur det ska kännas innan man slår eftersom det är själva “slutprodukten” av golfträning. Eftersom det är svårt att begära av en elev att känna rätt innan slaget så använder vi ett bra knep och låter eleven känna sitt svingspår efter slaget och därmed gissa. Det är riktigt effektivt och skapar en otroligt kul träning också.

Jag tror att det är omöjligt att skapa ett bra slag om man inte kan känna efteråt vad man skapat. Därför måste alla med högre ambitioner kunna gissa rätt. Om en elev inte klarar av att gissa rätt efteråt så kommer eleven aldrig kunna skapa rätt heller.

Med träning händer det.