När spelaren med 25 i handicap vågar men inte scratchjunioren som ska bli professionell golfare…
Kanske är det ett fenomen endast norr om Dalälven men ändå är det en upp-och-ned vänd strategi hos många bättre spelare och särskilt juniorer att oavsett vad ALLTID träna med ”hemma-tränaren”.
Under 10-talet har jag instruerat många icke-medlemmar som i en strävan att bota slice kontaktat mig, ett beslut fattat för att dom vill bli bättre på golf helt enkelt. Det jag menar är att det är inte konstigt eller ”fel” att som amatörgolfare träna med en annan tränare än klubbens ”hemmatränare”. Att jag fått uppgiften att bota just slice är heller ingen tillfällighet eftersom det är det jag känner mig trygg i med ihop med andra svingförändringar.
Jag har å andra sidan aldrig blivit kontaktad av en icke-medlem för en lektion i putting - aldrig någonsin. 2014 exempelvis, hade jag 1135 privatlektioner och HELA 5 av dessa var i putting vilket också speglar mitt kompetensområde på ett adekvat sätt.
Det jag menar är att vi tränare är bra på olika saker och amatörgolfare förstår faktiskt det, precis som jag är mycket tillfreds med att en av våra juniorer får eminent hjälp med sin putting av Martin Petersson på RIG eftersom han förmedlar bättre instruktion på det.
Trots många juniorers högt uppsatta mål med golfen är det fulare än fult att inte träna med klubbens hemmatränare för då sviker man klubben och sin tränare. Att ens golfsatsning skulle gynnas av att byta tränare är inte viktigare än förtroendet till klubben. Det kan mycket väl vara ett norrlandsfenomen men likväl behöver varje spelare fråga sig :
1.Vad behöver jag bli bättre på?
2. Hur ska jag gör det?
Med träning händer det.