Stålebring Golf Academy

 

Senaste veckan har jag haft en hel del närspelskurser och eftersom jag ofta pratar med Niklas Eliasson ( Golf In Sync) så talar vi väldigt mycket om tekniken och hur man hittar den bästa bollflykten. Det handlar ju till stor del om att exponera klubbans sula och hitta låga träffar med true loft.

 

Att slå ett slag som är lågt med mycket spinn skapar förutsättningar för att kunna använda wedgarna som dom ska användas, dvs som precionsverktyg. En optimal bollflykt med wedgar gör att man kan komma åt varje flaga och göra birdies. Att rulla upp bollar in på green ger bara svåra birdieputtar.

 

Att hitta tekniken för wedgarna på ett övningsfält när man står sjäv är egentligen inte så svårt och jag är grymt imopnerad av alla höghandicpare som har gjort detta i veckan men den stora utmaningen är att våga göra detta på banan. Jag själv är precis i samma sits och jag vet att jag ALLTID har ett trygghetslag som ger mig bra känslor men inga bra birdielägen. Det funkar för mig för att det känns tryggt och bra :)

 

Enda lösningen för mig är att bestämma för att alltid ta det val som utvecklar mig och gör att också lämnar trygghetszonen. Om jag vet att jag inte har bestämt mig så kommer min osäkerhet alltid leda mig in till att jag väljer att ta ett tryggt outvecklande val. Därför tycker jag att en bra lösning är att skriva ett wedgeavtal med mig själv där jag alltid väljer att slå det slag som gör att jag kan komma nära flaggan och utveckla mitt spel.

 

Med det avtalet finns det inga tveksamheter och allt blir så enkelt. 

 

Med träning händer det!

 

 

 

Jag tror jag postade denna bild från någon lektion för ett par dagar sedan om en vanlig bollflykt för en slicare. Igår hade jag en lektion på lunchen med en elev vars startvärde var i snitt -25 grader vänster för spåret. Den mest vänsterriktade rörelsen var -29 grader vilket var rätt rejält. Att få den eleven att känn vad som är 0 grader (rakt) hajar ni själva att det måste upplevas som superduper höger och att eleven måste öka sin bladrotation för att få klubbhuvudet rakt.

 

Efter 30 min så slog eleven denna serie med svingspår:

-0.5

+2.2

+.2.3

-0.9

+0.3

 

Och bollarna flög galet mycket längre med rak bollstart samt svag draw på vissa. Det är slående hur viktigt mitt jobb är när jag ser hur otroligt bättre bollträffen samt upplevelsen av utövandet av golf blir för eleven. Tänk att den eleven har minst 15 golfande år i sin pension framför sig och där golfen är ytterst central del i vardagen.

 

Med extrema ändringar händer det!

 

Allt handlar om att förstå att jag måste alltid umgås med, prata med, träna med, andas samma luft med personer som är bättre än mig själv. Oavsett om jag är på jobbet med golfen eller på gymmet så får jag en oerhörd draghjälp genom att umgås med folk som kan mer än mig.  

 

Jag försöker avsätta 30 min varje dag till att få hjälp med svingar. Det behöver inte vara svingar som jag själv inte förstår men jag vet att jag alltid kommer att bli trångsynt och fast i mitt eget mönster. Det är ju som med allt i livet.  Med den nya tekniken såsom, dropbox, video, trackman, mail, skype, facebook etc så behöver man inte åka en meter för att skapa ett utbyte. Igår fick jag en 10 min lång analys av en galet duktigt kollega som är Headpro på Isaberg. Riktigt lärorikt som både jag och Ebba ska titta på i eftermiddag. Allt för att lyfta blicken och se förbi. 

 

Tack Erik Andersson för analysen !

 

Med träning händer det!

 

 

Ganska vanliga siffor som ni kanke förstår direkt när ni ser bollflykten. Igårkväll hade jag en elev som startade upp lektionen med dessa siffor och vad som gjorde denna lektion så speciell var att eleven drog så otroligt bra slutsatser om sin egen rörelse. Det svåraste för mig är att ge eleven en ny synvinkel på en redan förutfattad mening om sin egen rörelse. Det är där video kommer in i bilden som ett fantastiskt hjälpmedel.

 

Väldigt många tror att dom bara slår med armarna och det är ett stort problem vi golftränare möter eftersom det oftast inte stämmer. Det är enligt min mening tvärtom. En person som slicar bollen som eleven igår har en torso som rör sig riktigt snabbt igenom bollträffen och därmed skapar en utifrån svingspår som i sin tur skapar en slice eller en rak pull. För att skapa ett svingspår som är rakare (mer inside) så måste eleven bromsa överkroppen och låta armarna passera kroppen genom impact utan att rotera bröstkorgen. Det är vad jag postade bilden på Alvaro Quiros för några dagar sedan i ett blogginlägg. Sen kommer det mest intressanta och det är att en person som har gjort denna ändring måste helt plötsligt aktivera sina handleder och börja rotera klubban till square.

 

Det innebär att känslan för eleven är att man bara slår med armar och händer vilket i sin tur skapar en draw. Simsalabim! 

 

Sluta säg att ni slår med armarna nu :)

 

Med träning händer det!

 

I helgen hade vi nybörjarkurser ute på Öjestrand och det är riktigt kul att bryta av lektionsgivning med nybörjarkurser. Samtidigt som vi hade en rätt stor grupp nybörjarare på klubben så passade vi på med ett enklare kognitivt experiment för Alexander Vallin. Han fick komma till en samlad grupp och presenterar vem han är och visa alla olika bollflykter.

 

Generellt sett så är ungdomar i Alexs ålder inte tränade på att tala inför grupp men Alex är ovanligt lugn och det var inte det vi ansåg var själva utmaningen utan utmaningen låg i att "sätta" alla bollbanor på endast ett försök. Svag fade, svag draw, stor draw, stor fade, stor slice, stor hook, låg, hög etc och samtidigt säga till gruppen vad man ska slå för skruv.

 

Sen bad jag en av deltagarna ställa lite obekväma frågor och hosta i baksvingen bara för att ;)

 

Det är inte den största av Alexanders utmaningar men det är bra mycket mer medvetet än ett vanligt rangepass ensam utan press. Denna vecka ska vi höja ribban och få upp pulsen rejält. Allt i en skön positiv miljö där vi utvärderar insats före prestation vilket i sin tur skapar prestationer och resultat. Något som svenska skolan borde ta efter.

 

Med träning med lite högre puls händer det!

 

Jag tror jag delat ovanstående bild förut och det är en riktigt bra bild. Jag gillar korta budskap som konkluderar en analys av idrottare som nått sina mål. Punkterna i denna analys sammanfattar hur framstående idrottare tränat. Det är ingen hemlighet men det är svårt att göra. Jag kan gå till mig själv och min egen fysträning så finns det väldigt många liknelser. Det är svårt att jobba mot slentrian och det är vår största motståndare. Om jag skulle vara en junior i golfsundsvall så skulle jag göra allt som ingen annan gör. Jag skulle nog ha det som en slags riktlinje men tyvärr så är det få som gör det.

 

Jag tycker att ett par namn i Sundsvall utmärker sig och tränar/tävlar med en seriös attityd men det är riktigt många som inte alls gör det. Det är ingen fel med att inte vilja träna utan det är fel i att inte vilja träna men ändå förvänta sig resultat. Ett bra sätt att ta reda på om juniorer är seriösa är att inte ge dom en sån förspänd tillvaro. Jag och Alexander Vallin var på gymmet 06.45 imorse och körde träning och för han och mig är det nog ingen stor grej alls men för väldigt många andra är det. Jag och Vallin stod och slog bollar i regnet förra fredagen bara för att ta vara på ett utmanande träningstillfälle. 

 

Nästa vecka ska vi nog skippa teknikträningen och skapa mentala utmaningar. Det blir perfekt!

 

Med träning händer det!

 

 

 

Det måste alltså vara något som inte har med renodlad svingteknikträning att göra som skapar de låga scorerna hos visa spelare. För mina juniorer är det rätt simpelt att hitta dessa anledningar. Det räcker med att jag ber dom slå 10 bollar ifrån gräs (slumpmässigt placerade) och 10 bollar i från matta ( valfri placering) så jag ser en enorm skillnad i bollträff och ballstriking.

 

Det är ju rätt logiskt att om man står en hel vinter och skrapar fram bollar och lägger dom på bästa stället på rangemattan så förbereder den träningen en för att just det - att slå bollar på från perfekta lägen från matta. Om man istället tränar på att slå från slumpmässiga lägen ifrån gräs så förberder det en på att slå just ifrån gräs och från slumpmässiga lägen, och det är ju just precis så spelet golf spelas. Vill man dessutom kunna slå från gräs under press så gäller det att man tränar från gräs under press. Vad jag menar när jag skriver att jag tycker att det är lätt för mig att hjälpa Sundsvalls bättre juniorer är just att dom har aldrig lämnat trygghetszonen och varit stringent med att säga hejdå till slentrian. Istället så missar dom ett par slag från gräs och frågar mig vad det är som fel och tror att jag ska ändra greppet och sen ska dom få ett mentalt fokus och slå bra slag från gräs på 10 min. Det är inte så det funkar tyvärr.

 

Det här perspektivet går mycket väl att se från ett mer holistiskt synsätt i så många andra kontexter i min och deras vardag. Jag måste byta övningar på gymmet för att bli bättre tränad men det känns konstigt. Jag blir nervös om jag ska gå på en date och träffa en tjej som jag är intresserad av men jag vet att jag måste lämna trygghetszonen för att nå stora effekter och utvecklas. Problemet är bara att det är så krävande att vara utanför sin trygghetszon. Jag har definitivt bestämt mig för att mina bättre spelare ska ha detta som rättesnöre i sommar, allt för att utvecklas maximalt och förbereda sig för tävling. 

 

Med rätt träning händer det!

 

 

 

Just detta slag slog en elev igår under första delen av lektionen och jag tycker det är så tydligt att bladet inte är speciellt fel utan att det är spåret. Spåret är 10.6 grader utifrån och in medans bladet är endast 0.8 grader stängt. Eleven som slog detta slag hade ett svagt grepp ( speciellt vänsterhanden) och självklart ändrade vi det men inte först. Absolut inte först för det hade endast resulterat i att eleven hade slagit utifrån och ännu mer pull/slice.

 

Vi ändrade spåret först och fick till ett svingspår som var 0-4 grader plus och det blev väldigt annorlunda för eleven givetvis, speciellt eftersom bladet var toköppet. Ni måste komma ihåg att en inbiten slicare har aldrig kunna stängt bladet pga av en negativ svingriktning. Det som kan tyckas vara självklart för väldigt många är inte självklart för en person som aldrig har slutit sitt blad och därför är det viktigt att gå fram till eleven och "dra" i elevens klubba och påvisa att det som saknas för att bollen ska gå rakt är att börja sluta klubbhuvudet i tid. Helt plötsligt så svingar eleven väldigt mycket höger men lyckas ändå få bollen att gå rakt. Magi ! :)

 

Så ser mina dagar ut till stor del, kan tyckas vara monotomt men att se en slicare som slår sin första pushdraw på ett par år är alltid lika kul. 

 

Alltså:

 

Fixa spår för först.

Sen blad.

Sen slå mycket pushdraws och ta med detta ut till banan.

 

Med träning händer det!

 

Imorse hade jag och Mattias Lundström lektion och efter 1 h så såg hans start ut enligt bilden ovan. Jag har lagt ner mer och mer tid på starten i i vinter/vår med ett mål om att klubbhuvudet ska vara enligt bilden. Det skapar en sving som bygger att klubban inte roterat speciellt mycket vilket gör det lättare att få bladet mot målet i träffen. Tyvärr är det många golfare i den här stan som tror att man måste använda handlederna för att få hastighet och för att få upp bollen. 

 

Allt handlar kring träningen med en bra start handlar om att få känslan av att man startar svingen som om man skulle starta en putt, dvs med axlarna och därför slå med kroppen och med ryggmusklerna. När jag själv tränade mycket teknik så var det min känsla och det kändes så lätt med golf. Senaste veckans spel i Turkiet var hemskt och jag startade svingen med mina handleder så jag försattte klubban i en hemsk position som krävde mycket rotation av bladet för att skapa en bra bollflykt.

 

Ett riktigt bra tips till alla golfare är att starta din fulla sving på samma sätt som om du skulle starta en puttrörelse. Gör det enkelt!

 

Med träning händer det!

 

 

Mina egna TrackMansiffror har dom senaste åren varit inside och en flack AoA. Det betyder att jag inte har en klubba som kommer neråt i träffen och det betyder att jag gillar "fluffiga" lägen i ruffen, rangemattor med mycket högt konstgräs och att slå järnklubbor från peggar. Det betyder också att jag är dålig på att slå järnslag från gräs, dåliga lägen i gräset, hårda rangemattor och tjockruff.

 

Som ni förstår så är min teknik inte alls optimal och det är många av mina bättre elever som har liknande problem och det handlar till stor del om något annat än att få en brantare AoA. Det handlar om en mental omställning och ett helt nytt angreppsätt för att kunna blir bra att slå på gräs. Om man ska hitta en bra järnsving måste man vilja slå bollen ifrån gräs och få en torva annars är man rökt.

 

Att träna från mattor är helt världelöst men skulle vi ha gräsrange på klubben så skulle folk inte tycka det var roligt att stå på rangen för skillnaden skulle bli jättestor.

 

Det här har jag gjort som en liten handbok för att bli bättre på att slå järn för några av våra juniorer och klubblagspelare:

• Slå bollar endast från gräs.
• Slå bollar från slumpmässiga lägen, lägg inte upp bollen bra!
• SIkta på att slå ner i marken och skapa torv.
• Byt mål ofta och bli inte fast i samma target om och om igen.
• Sikta på att älska gräs och hata matta.
• Slå mycket i nerförslut där högerfot är nedanför vänsterfot. Det kräver en nedåtgående rörelse.
• Träna med en handuk 30-40 cm framför bollen för att bli brant på bollen.
• Gör allt detta under press ( bett, kompisar, tränare,)
• Bli inte beroende av bra lägen.
• Börja känn att dåliga lägen är inspirerande och lite utmande att lösa.

 

 

 

Såg denna bild på facebook imorse och jag ska berätta hur det egentligen ligger till med era nerver på golfbanan :)

 

Att alla golfare i hela Sverige säger att dom slår så bra på rangen men när dom kommer ut på banan så funkar inget. Ibland säger dom till och med att om man fick ta med sig en psykolog ut på banan så skulle allt vara löst och det är helt fel. Ni kan skippa mentalträning tills ni ordnar en annan sak först, nämligen AoA. AoA betyder Angle of Attack och är som jag pratat om tidigare klubbans riktning uppåt eller nedåt i träffen.

 

Idag på morgonen så såg jag massor med bra slag från rangemattan hos en person som hade en järnsjua som nådde sin lägsta punkt i svingbågen innan bollträff, det funkar ju faktiskt från våra fina rangemattor men det funkar inte från gräs. Ett slag som flyger 150 meter från en rangmatta kan i ruff flyga knappt 80 meter.

 

Som min lärare på MIUN sa till oss säger jag till er bloggläsare, plugga på och gör läxan så ni kan räkna på alla bokslut, T-konton så gör bekämpar ni nervositet.

 

Med rätt AoA händer det!

 

 

 

 

Ni som läst bloggen tidigare och lyssnat till mina råd och tips riktat mot personer som satsar på golfen har ofta hört att jag inte gillar att man värdesätter score på sällskapsrundor. Det är först och främst inte bara jag som tycker detta utan när jag har haft förmånen att träffa en del professionella spelare och riktigt bra tränare som arbetat tillsammans med elitspelare så har jag fått höra att det åsikter enligt nedan:

 

Jag kommer skriva ett mail till mina juniorer att jag struntar i deras sällskapsrundor i sommar, precis som jag har sagt tidigare år. Jag är intresserad av hur dom hanterar nervositet, strategi, press och inte att man går runt och lallar på hemmabanan med en glasspinne i munnen ;)

 

Med sällskapsrundor händer det inte.